Spændende foredrag om phylloscopus-sangere fra Sibirien og Asien med Per Alström

Sæt kryds i kalenderen den 11. januar 2017. Feltornitologisk Udvalg (FeltUd) har arrangeret et foredrag med den store svenske kapacitet på asiatiske småfugle, Per Alström. Pandion stillede på vegne af FeltUd en række spørgsmål til Per som optakt.

Per Alström har gennem de seneste 30 år bidraget med skelsættende viden omkring feltbestemmelse af – og systematik hos især phylloscopus- og piberarterne fra Asien gennem talrige artikler og ikke mindst en række bogtitler, som er kendt af de fleste feltornitologer.

Det meget spændende foredrag omhandler bestemmelse af phylloscopus-sangere fra Sibirien og Asien og underbygges af mange billeder og lydoptagelser.Per Alström er historien om en ivrig, observant og detaljefokuseret amatørornitolog der blev en verdenskendt og respekteret ornitologisk kapacitet.

Allerede som helt ung gjorde han sig bemærket i Sverige ved at være aktiv i både felten og i arbejdet i lokalafdelingen af Sveriges Ornitologiske Forening. Som tyveårig blev han, som den yngste nogen side, valgt ind i Raritetskomiteen (det svenske SU), og her blev han efterhånden kendt, som en der satte høje krav til folks beskrivelser. Han var en strammer!

Han var en mand med fokus på detaljen, med fokus på hvad som gør de enkelte fuglearter karakteristiske. En mand med fokus på vigtigheden af detaljerne.

Per ville mere. De asiatiske småfugle trak i ham, og gennem 1980erne og 1990erne foretog han mange rejser derud, ofte sammen med makkeren Urban Olsson, hvor de samlede indtryk, detaljer, lydoptagelser og meget andet på en lang række arter. En del af tiden havde de fokus på mange af de arter som vi somme tider ser som sjældenheder i Europa, men i princippet havde de fokus på næsten alt derude.

Omkring 1990 fandt de to nye phylloscopusarter for verden. Heraf blev den ene fundet i felten og den anden i en skindsamling og som de senere genfandt i felten.

Per oplevede gentagne gange dengang, at der var stor interesse for hans resultater, men da det kom frem at han var uuddannet og ”blot en amatør”, dalede interessen. Han valgte derfor at tage en universitetsuddannelse i biologi, for at trænge igennem. I dag anerkendes han så som en kapacitet – også i Universitetsverdenen.

Per Alström i felten. 

Jeg har kontaktet Per, og har på vegne af FeltUd stillet ham en række spørgsmål som optakt til det spændende foredrag i januar. 

Hvor stammer din fugleinteresse fra?

Jag har varit intresserad av fåglar sedan jag var väldigt ung. Mina första anteckningar är från 1969, när jag var 8 år, och då kunde jag tydligen redan skilja på t.ex. löv-, gran- och grönsångare med hjälp av sången. Jag vet inte hur det kom sig att jag började, eftersom ingen av mina föräldrar eller kompisar var intresserade av fåglar. Men vi blev ett gäng kompisar som tittade på fåglar när jag gick i skolan, t.ex. min då bästa kompis Ola Lindblad. 

Hvad er din baggrund som ornitolog?

Jag började, som sagt, tidigt att skåda, i Askim söder om Göteborg, där jag växte upp. Min första utlandsrea utan mina föräldrar gick till Camargue med Fältbiologerna när jag var 15 eller 16 år. Så småningom blev det fler och fler utlandsresor, från och med början på 1980-talet oftast tillsammans med Urban Olsson. Så småningom började jag studera medicin på universitetet. Jag hade tänkt bli läkare, och ha fågelskådandet som hobby. Ganska snart insåg jag emellertid att fåglar var alltför intressanta för att kunna ägna mig åt dem endast på fritiden. Jag försörjde mig som ”freelance ornithologist” under ett antal år: höll föredrag, ledde resor (tillsammans med Urban Olsson startade jag resebyrån Regulus Travel, som ordnade fågelresor över hela världen), skrev artiklar och en bok (A Filed Guide to the Rare Birs of Britain and Europe, tillsammans med Peter Colston, illustrerad av Ian Lewington, publicerad 1991), sålde egna fågelmålningar, m.m. Men till sist började jag läsa biologi vid Göteorgs universitet och doktorerade därefter i systematisk zoologi vid Uppsala universitet. Därefter diverse arbeten, bl.a. vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, innan jag 2007 fick jobb som taxonom vid ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala (se nedan). Under 2,5 års tid (2012–2015) var jag även Visiting Professor vid Chinese Academy of Sciences i Beijing, Kina. Sedan januari 2016 är jag anställd på halvtid som forskare vid Institutionen för Ekologi och genetik/Zooekologi vid Uppsala universitet (och tjänstledig på halvtid från min tjänst vid ArtDatabanken).

Yunnanløvsanger (Chinese leaf-warbler) blev beskrevet for første gang i 1992 af Per Alström og Urban Olsson. Foto: Per Alström.
 

Hvad består dit daglige arbejde i?

Vid min tjänst på ArtDatabanken arbetar jag med det Svenska artprojektet, som syftar till att identifiera och beskriva alla Sveriges flercelliga organismer. Vi bedriver ingen egen forskning på svenska organismer vid min institution, utan stödjer andra forskare ekonomiskt (bl.a. genom att dela ut pengar via ett litet forskningsråd, som jag är ordförande i) och genom att publicera böcker/digital information, t.ex. Nationalnyckeln till Sveriges Flora och Fauna, som hittills kommit ut i 17 volymer. Jag har ända sedan jag började vid ArtDatabanken varit tjänstledig på deltid för att forska, inklusive 2,5 år som gästprofessor i Beijing, och nu är jag alltså halvtidsforskare vid Uppsala universitet. Forskningstiden ägnar jag till större delen åt att samla in och analysera data och skriva vetenskapliga artiklar. Det går naturligtvis en hel del tid åt till att handleda studenter, söka pengar m.m. Jag har ingen regelmässig undervisning, men föreläser ibland på Uppsala universitet och håller ganska många föredrag utanför universitetet (under det senaste dryga året har jag t.ex. föreläst i 9 länder inklusive Sverige). Jag brukar även göra en eller ett par forskningsresor varje år. Under 2016 har de varit ovanligt många: Yunnan, Kina 3 veckor i maj, Mongoliet 3,5 v i juni och Sydafrika 3 v i september.

Hvordan foregår det? 

Mycket av forskningen handlar om att analysera DNA-sekvenser för att rekonstruera släktträd, samt att analysera sånger och även morfologi (utseende). Men först måste naturligtvis materialet samlas in i fält, ofta även i museisamlingar (jämförelser av ”skinn”). Naturligtvis får jag även material från andra forskare eller institutioner, i form av DNA-prov eller ljudinspelningar. När det gäller ljud och bilder finns ju numera flera fina databaser på internet.

Hvad er det mest overraskende resultat af det arbejde du deltager i?

När jag började analysera DNA förvånades jag över att det var så många arter som inte placerades där man förväntade sig i släktträden. Men numera är jag så van vid det, att jag inte förvånas längre. Däremot är det alltid lika roligt att upptäcka något oväntat släktskapsförhållande. Det finns en film på YouTube, från en föreläsning jag höll för Dutch Birding som handlar om detta.

Er der nogle af de nye arts- eller slægtsforhold som har været en stor overraskelse for dig?

Ja, många! Tre av de märkligaste familjefylogenierna jag arbetat med rör Cettiidae, Locustellidae och Alaudidae, där det finns VÄLDIGT MÅNGA oväntade släktskapsförhållanden (alla dessa nämns i ovanstående YouTube-klipp; ytterligare information finns på min forskningshemsida. De tre konstigaste arterna är nog ändå Spotted Elachura Elachura formosa, som tidigare kallades Spotted Wren Babbler Spelaeornis formosus, som enligt en av våra studier visade sig sitta helt ensam på en av de djupaste grenarna inom den största tättinggruppen som kallas Passerida (Alström et al. 2014. Biology Letters 10: 20131067); Sao Tomé Shorttail Amaurocichla bocagii, med tidigare osäker placering, som visade sig vara en skogslevande ärla; och Madanga (eller Rufous-throated White-eye) Madanga ruficollis, som var klassificerad som en white-eye (Zosteropidae) men som visade sig vara en trädklättrande piplärka (Alström et al. 2015. Royal Society Open Science 2: 140364; kan laddas ned fritt her!

Hvad definerer en selvstændig art?

Artbegreppet har diskuterats under mycket lång tid. Inom ornitologin finns i huvudsak två konkurrerande artbegrepp, det ”biologiska” och det ”fylogenetiska”. Det förra är det mest spridda, och bygger på att olika arter är reproduktivt isolerade från varandra genom olika (icke-geografiska) reproduktionsbarriärer, medan det senare betraktar alla former med unika egenskaper som olika arter. Eftersom olika arter utvecklas gravis genom evolution, kommer det med nödvändighet alltid att finnas former som är svåra att klassificera. Jag har skrivit en populärvetenskaplig artikel om fågeltaxonomi i största allmänhet som kan ladda ned här

Indenfor hvilke artsgrupper kan vi forvente nye splits?

Särskilt inom grupper med liten variation i utseende, t.ex. afrikanska lärkor och piplärkor, indonesiska Phylloscopus, m.m. 

Tror du, vi når en situation, hvor visse arter kun kan adskilles på baggrund af DNA-tests?

Mnja. Alla arter som jag har sett går att skilja åtminstone under häckningstid, med hjälp av sånger och beteenden, men flera av de arter jag arbetat med är så lika till utseendet att det är tveksamt om de går att skilja med säkerhet i fält om de inte sjunger eller utför arttypiska beteenden (oftast spel), d.v.s. utanför häckningstid.

Forskelle mellem Østlig kronsanger og Claudias leaf-warbler. Claudias leaf-warbler blev for få år siden splittet fra Rhodendendronløvsanger (Blyths leaf-warbler) på baggrund af Per Alströms og Urban Olssons undersøgelser. Arten er så "ny" at den ikke har nået at få et dansk navn endnu. Fotos: Per Alström.
 

Hvilke ”nye” arter kan vi forvente os i Vesteuropa de kommende år?

Det har ju visat sig att flera helt oväntade arter, t.ex. Sulphur-bellied Warbler Phylloscopus griseolus och Plain Leaf Warbler Phylloscopus neglectus, har förirrat sig till Europa, så man kan mycket väl tänka sig även andra östliga Phylloscopus-arter., t.ex. Claudia’s Warbler Phylloscopus claudiae. 

Er der oplagte ”nye” arter vi har overset i Vesteuropa?

Jag måst erkänn att jag inte har hunnit hänga med på vad som har setts under senare år i Europa. vad sägs om Grey-streaked Flyctcher Muscicapa griseisticta eller någon östlig rödstjärt Phoneicurus sp.? 

Med disse inspirerende svar fra Per Alström ser vi frem til at byde velkommen til foredraget den 11. januar 2017.

Prisen for at deltage i foredraget er 77 kr. pr. person, dog kun 22 kr. for medlemmer af DOF Ungdom

Tilmelding til foredraget sker via mailadressen feltud@gmail.com, og beløbet skal indbetales som bankoverførsel senest den 9. januar (for at vi kan undgå overbooking og følge op via en kontostatus onsdag formiddag) til kontoen med reg.nr. 4180 og kontonummer 4180634932. 

Indbetalingen skal mærkes med eget navn og "PA". F.eks. "Marie Mortensen PA".

Foredraget holdes på engelsk og starter klokken 19.30.

Det afholdes i boligselskabet fsb´s lokaler i København, Rådhuspladsen 59, bag lurblæserne.